Jag flyttade till en välmående komun 1970 och har trivts väldigt bra.
Jag är gift med en man som har ett handikapp.
7-barnsmorsa.
Jobbade många år inom metallintustrin tills kroppen sa i från.
Jobbar fortfarande som anhörigvårdare.
Att jag väljer MiG beror på att det är det enda alternativet för att återfå en trygg välmående kommun där alla, från vaggan till graven, får ett gott liv och lika värde oavsett om man är svag, stark, rik eller fattig, var man än bor i vår landsbygdskomun.
Jag är emot centralisering och överförmynderi. Jag vill bestämma själv var jag vill bo, var jag ska handla och vad jag behöver för omsorg när den dagen kommer.
Jag älskar att skriva på rim och levererar en del tankar skrivna i pensionärskuvösen och det är väl inte alltid mina rim gillas av dem som känner sej träffade, men med rätten till yttrandefrihet och åsiktsfrihet kommer jag på detta sätt kämpa för de svagaste i samhället och deras rättigheter och människovärde.
Människor är olika och den hjälp man ger måste individanpassas i stället för att pressa in dem i fyrkanter bestämda av andra.
