Sammanfattning – hur bör Gislaveds kommun utvecklas

Vi är en stor landsbygdskommun med ett levande jord- och skogsbruk, 8 små/medelstora
självständiga tätorter och stora avstånd.

Folket i bygden är frihetstänkande smålänningar, ansvarsfulla, lösningsinriktade och självständiga.
Arbetar och gör rätt för sig. Har hög etik och moral. De kräver därför en kommunal service med hög
kvalitet, smidighet och ordning och reda.

Vi har ett mångsidigt näringsliv med stark entreprenörsanda. Företagen är innovativa och efterfrågar
en stark kommunal näringslivspolitik med smidighet, effektivitet och god service.

Hela kommunen skall leva och utvecklas positivt och alla har rätt till en god kommunal service.

Dessa förutsättningar skall de folkvalda kommunpolitikerna i den skattefinansierade kommunen
lyssna på, rätta sig efter, respektera, stödja, stärka upp och bygga på.

Det krävs en politik som kännetecknas av:

• Decentralisering istället för centralisering.
• Småskalighet istället för stordrift.
• Verksamhetsenheter med självständigt arbetande medarbetare istället för en hierarkisk
  organisation med många styrande chefsnivåer och byråkrater.
• Sparsamhet och noggrannhet med kommuninnevånarnas tillgångar och skattemedel.
• En ekonomisk politik med god kontroll. Kostnadseffektivitet.
• Kommunen skall vara lösningsinriktad och innova􀆟v som innevånarna och näringslivet i övrigt
  är i kommunen.
• Affärsmässighet skall råda.
• God planering, kortsiktigt och långsiktigt.
• Kommunen ska underhålla och sköta kommuninvånarnas tillgångar. Vi skall lämna efter oss en
  väl skött och utvecklad kommun till kommande generationer.
• Invånarna skall fullt ut kunna lita på och känna sig trygga i att de får en god kommunal service
  när de behöver det. Får en bra barnomsorg samt skola, vård och omsorg av hög kvalitet på
  sina hemorter.
  
  

  Och nedan finner du lite mer detaljerat Medborgarpartiets syn på hur Gislaveds kommun bör
  utvecklas.

Decentralisering

Medborgarpartiet driver en decentralistisk politik där alla invånare i kommunen ska känna att man
har kort avstånd till kommunala funktioner och myndigheter.

Skolor ska finnas på de orter där de finns idag under förutsättning att underlaget finns.

Bibliotek ska finnas, helst nära skolan. Här, eller i anslutning till träffpunkt/äldreboende, bör en del
kommunal information och service kunna vara tillgänglig.

Gislaveds kommun ska ha väl fungerande vård och omsorg i alla våra åtta tätorter med omnejd.
Särskilda boenden ska även i framtiden finnas på de orter där de finns idag, inklusive Lugnet i Broaryd.

Hemtjänst ska hanteras från, och vara en del av, serviceboendendeverksamheten. Detta ger högre
effektivitet, färre mil på vägen och högre flexibilitet genom att fler kan stötta vid behov.

Vi ska eftersträva servicebostäder, trygghetslägenheter och LSS-boende i nära anslutning till det
särskilda boendet. Det är viktigt att kunna finnas kvar på orten där familjen och vännerna finns.

Demokrati

Förbättring av medborgarnas inflytande måste åstadkommas.

Den representativa demokratin måste fungera. Beredningar, förslag och beslut i nämnder och

styrelser, som ej är av sekretessbelagd natur (tex individrelaterat), måste enkelt finnas tillgängliga för

kommuninvånarna. Denna dokumentation ska vara av god kvalitet, enkel att förstå. Förtydliganden

och fördjupningar ska man enkelt kunna ta del av.

Kommuninvånarna ska kunna påverka utvecklingen, tex kunna lägga medborgarförslag i

kommunfullmäktige och delta i e-petitioner. Allmänhetens frågestund i fullmäktige bör införas.

Dessutom bör lite större förslag som påverkar våra invånare (boende, elever, lärare, brukare,

personal, mfl) publiceras i god tid innan beslut ska tas. Publicering kan ske i kommuntidningen, på

hemsidan, på Facebook, eller liknande. Förslagen bör tas upp i Medborgarrådet.

Vi bör utveckla och vidareutveckla råd. Ungdomsråd, pensionärsråd, medborgarråd, med flera.

Näringsliv

Vi ska underlätta näringslivets förädling och vidareutveckling.

Innovation och entreprenörsanda genomsyrar näringslivet i Gislaveds kommun. Kommunen ska målmedvetet föra en aktiv näringslivspolitik samt verka för att resurser finns tillgängliga för de nya och/eller växande företagen.

Exempel på detta är specialiserad utbildning som stödjer näringslivet och tillgång till mark för företagsetableringar. Kommunstyrelsen måste själv eller tillsammans med kommunens näringslivsbolag kontinuerligt inhämta önskemål och förväntningar från företagen i Gislaveds kommun.

Andra områden som är angelägna för företagen är bostäder av olika slag, fritid, skola, vård och omsorg. Det måste vara attraktivt att leva och verka i kommunen.

Våra framgångsrika företag vill naturligtvis att de anställda känner stolthet och glädje vilket vi når genom en väl fungerande kommunal verksamhet i ett demokratiskt klimat.

Vi ser det som positivt att näringslivet på sikt blir majoritetsägare i ett fristående näringslivsbolag som därmed blir drivande gentemot kommun, region och stat.

Kommunikationer

Samarbete med länstrafik (närtrafik) ska utvecklas.

Elektrifiering Halmstad-Nässjö – vi som kommun ska ligga på och efterfråga om tågförbindelsen finns kvar och utvecklas (el eller vätgas?)

Ekonomi

Budgetprocessen

De identifierade behoven i nämnderna (nämndbudgetförslag) ska vara detaljerade (projektnivå eller motsvarande - se Värnamo kommun). Konsekvenser av att inte kunna genomföra angelägna aktiviteter (projekt, process eller motsvarande) ska tydliggöras.

De olika förslagen på nämndbudgetar ska, efter diskussioner och förhandlingar, sammanställas till en total budget för hela kommunen. Redovisning ska ske till fullmäktige av de projekt/aktiviteter som, trots att nämnden ansåg det angeläget, har gallrats bort eller ändrats och därmed inte kommer att genomföras. Och konsekvenserna av att inte följa nämndens behov ska tydligt ha beskrivits så att kommunfullmäktige får en god bild av kommunens kommande utveckling.

Budgetsiffrorna som fastställs vid planering/budgetering ska vara tydligt beskrivna och uppföljningsbara. Uppföljning ska vara obligatorisk i delårsbokslut/årsbokslut.

Uppdragsmålen som fastställs vid planering/budgetering ska vara tydliga och uppföljningsbara via fastställda kvalitetsindikatorer. Uppföljning ska vara obligatorisk och visa hur stor del av uppdraget som återstår att färdigställa.

Uppföljning av budget mot utfall ska göras i KS flera gånger per år. Om stora avvikelser mot budget förekommer ska detta redovisas och hanteras på varje KS-möte. Driftbudget och investeringsbudget redovisas separat.

Ekonomisk redovisning

Redovisningsregler som används av kommunen är viktiga. Dessa måste ändras så att en betydligt högre detaljeringsgrad redovisas. Automatisk överföring av redovisningsdata från försystem måste etableras i ökad utsträckning. Detta är nödvändigt för att kunna sätta mål och följa upp dessa på projekt-, process- och kostnadsställenivå plus flera dimensioner vid behov. Dessutom är detta en förutsättning för att, med minimal manuell handpåläggning, kunna fylla ett centralt datalager med korrekt och relevant information. Tjänstemän, politiker och kommuninvånare ska enkelt kunna ta del av hur kommunens medel fördelas på olika projekt/processer/verksamheter.

Idag kan ett projekt eller motsvarande redovisas men aktiviteter som påverkar olika verksamhetsområden kan inte enkelt efterfrågas (t.ex. "vad kostar en hemtjänstomgångare (hemtjänst, bostadsanpassning, bilkostnader, mm?)".

Investeringar

Vi ska sträva efter medfinansiering vid större investeringar.

Varje investering ska beskrivas. Tidplan. Avskrivningsplan. Samma redovisning gällande avgiftsfinansierade investeringar.

Rutiner

De administrativa processerna ska effektiviseras/automatiseras i så hög utsträckning som möjligt. Inventering av befintliga funktioner/processer ska genomföras. Verksamheternas processer ska granskas. Lagstyrda funktioner/verksamheter måste klaras av. Övriga verksamheter ska ifrågasättas.

Samarbete med andra kommuner ska etableras för utveckling av effektivare rutiner där detta är möjligt och lämpligt. Intensifierad effektivisering/automatisering av processer via IT är nödvändig för att en stor arbetsvolym ska kunna klaras av med minskade personella resurser.

Kunskapen i verksamheternas utförarled måste tas till vara. Processutvecklingen som påverkar verksamheterna måste vara förankrad inom respektive verksamhet. En plattare organisation ska eftersträvas. Mer personal behövs i utförarledet (till exempel personal inom omsorg). Mer ansvar och befogenheter ska placeras längre ner i verksamheterna. Antalet administratörer och mellanchefer ska successivt minskas.

Genomförandet av att skapa en platt kommunal organisation måste ske etappvis med syfte att öka resurserna och ansvaret i utförarled och minska på hierarki, byråkrati och ineffektivitet samtidigt som dessutom få en bättre överblick över hur verksamheterna fungerar. Onödiga mellanled och administratörsroller ska försvinna.

Funktioner som central städning, centralt vaktmästeri, och dylikt ska minimeras eftersom de olika verksamheterna själva ska hantera detta till stor del.

Observera att förändringsprocessen ej kan ske över en natt. Dock måste ökningen av personal i utförarledet startas snarast.

Kostnaden för ökad bemanning i utförarledet kommer under en övergångsperiod, tills administrationen effektiviserats med hjälp av IT och förbättrade processer, att medföra en puckelkostnad för kommunen.

Förändringsarbetet bör börja i vissa utvalda förvaltningar. Förändringarna måste få ta tid. Nämnden bör vara involverad i detta arbete. Behov analyseras. Riskanalyser genomförs. Det är viktigt att allt är genomtänkt.

Köp/sälj mellan olika verksamheter kommer till stor del att försvinna (exempelvis vaktmästaren sätter i lampor, skottar snö, fixar småreparationer, med mera).

Samarbete med andra kommuner

Samarbete gällande IT (hemsida, ERP, HR, AI-lösningar, verksamhetsstyrning, administrativa processer, mm), kvalitet, hållbarhet samt redovisning/budgetering är viktigt. Det är inte bara angeläget, utan näst intill nödvändigt, att söka nära samarbete med andra kommuner. Här är inte den geografiska närheten lika viktig. Det gäller att hitta en minsta gemensam nämnare för de olika kommunernas verksamhet, vilket inte bör vara alltför svårt eftersom en stor del av verksamheterna är likartade. Samarbeta på dessa områden är nödvändigt för att kunna uppnå en god kvalitet i verksamheterna samt angelägen vidareutveckling, samtidigt som kostnaderna sänks för kommunerna genom en minskning av personalkostnader för att klara de administrativa uppgifterna.

Samarbeta som kräver geografisk närhet eftersträvas inom GGVV och närliggande kommuner i Småland, Halland, Kronoberg och Västergötland. Exempel på samarbete som bör intensifieras inom området är gemensamma HVB-hem och specialisering inom utbildning (verktygsmakare, vårdpersonal, mm). En rättvis fördelning inom området eftersträvas.

Samhällsutveckling

Användande av IT-baserade verktyg måste öka avsevärt. Projektplanering/projektbudgetering med

uppföljning och väl genomtänkta processer ska vara styrande för verksamheten.

Samordningsplanering mellan projekten ska användas för att undvika dubbelarbete (kan underlättas

med IT-lösningar). Tidredovisning och bokföring av övriga kostnader mot projekt måste etableras för

att en trovärdig budgetuppföljning ska kunna verkställas. Observera att tidsredovisningen ska vara

snabb och enkel att hantera vilket numera möjliggörs via moderna IT-lösningar och

automatgenerering från andra system. Samarbete med andra kommuner är viktigt för att klara detta.

Boende på attraktiva platser är viktigt. Det ska vara lätt att starta ett bygge. IT/AI/verksamhetsstyrning

underlättar.

Måltidsverksamheten ska vara decentraliserad (tillagningskök på de enheter där de finns idag).

Ansvaret för verksamheten ska inte ligga under samhällsbyggnad. Tillagning som servar

äldreomsorgen och hemtjänsten ska utföras lokalt. Detta innebär återgång till tidigare fungerande

måltidsverksamhet i kök på de olika orterna i kommunen. Detta ger besparingar i den centrala

administrationen.

Kommunen ska öka underhållet av fastigheter, vägar (inklusive broar) och V/A vilket minskar framtida

underhållskostnader. En del av dessa projekt bör kunna hanteras som investeringar. Underhållsplaner

tas fram. Planer måste skapas och genomföras. Successivt ska underhållsskulden minska.

Kommunen bör i första hand använda egna lokaler för kommunal verksamhet (till exempel Johan Orre).

Kultur: Skolbiblioteken ska även fungera som ”ortens bibliotek”. Biblioteken och bokbussen utökas

med enklare ”IT-stöd”.

Friluft: Publikhall ska byggas i eller i närheten av Anderstorp. Simhall renoveras samt byggs till.

Delfinansiering från näringslivet ska eftersträvas.

Ungdomsverksamhet: Föreningsbidrag cirka 12 miljoner kvarstår.

Föreningsliv: Vi ska värna bidrag till föreningslivet. Pensionärsorganisationer och seriös

kursverksamhet (ABF, Vuxenskolan, med fler) ska få bidrag till lokalhyra.

Vård och omsorg

Äldreomsorgen ska förbättras för att möta framtidens behov genom att utveckla en strategi som

skapar trygga och värdiga miljöer för äldre. Målet är att alla äldre ska få den omsorg de förtjänar,

oavsett var i kommunen de bor. Strategin fokuserar på att stödja både vårdpersonal och anhöriga,

som gör ovärderliga insatser i att ta hand om sina nära. Rådgivning, utbildning och avlastning ska

erbjudas för att alla som arbetar inom vården, både professionellt och som närstående, får rätt stöd

och verktyg för att orka och utvecklas.

Personcentrerad vård och delaktighet är centralt. Det innebär att varje individ med komplexa

vårdbehov ska få skräddarsydd och koordinerad vård, och att deras rätt att delta i beslut om sin

egen vård respekteras fullt ut. Nära vård ska utvecklas för att säkerställa att alla får den sjukvård de

behöver, även när det gäller specialiserad eller palliativ vård.

Närstående har en nyckelroll och ska involveras i planeringen av vården. För äldre par som vill bo

tillsammans även på äldreboenden ska möjligheterna till parboende utökas, särskilt i norra delen av

kommunen. Dessutom ska fler som känner oro över att bo ensamma få möjlighet till en plats på ett

äldreboende, samtidigt som anhöriga erbjuds mer stöd och vägledning.

En bättre arbetsmiljö för vårdpersonalen är avgörande för att kunna erbjuda högkvalitativ omsorg.

Genom att skapa en plattare organisation, där personalen får större inflytande, kan sjukskrivningarna

minskas och rekryteringen av nya medarbetare underlättas. Medarbetarnära ledarskap och flexibla

arbetsmetoder kommer att bidra till att vårdpersonalen trivs och utvecklas i sitt arbete. Satsningar på

kontinuerlig utbildning och kompetensutveckling för all personal är nödvändigt för att möta

framtidens utmaningar.

Decentralisering av vård och omsorg är viktigt för att bättre anpassa dem efter lokala behov. Det

innebär att äldreboenden, dagverksamhet och måltidsservice ska utvecklas för att passa de äldre som

bor i olika delar av kommunen. Fler träffpunkter och aktiviteter för äldre ska främjas för att öka

livskvaliteten. Genom att integrera hemtjänst med äldreboenden kan en mer sammanhållen och

effektiv omsorg skapas.

Mat till boende på serviceboendet, hemtjänstmottagarna, besökande till träffpunkt och boende i

servicelägenheterna i närheten av serviceboendet tillagas på serviceboendet.

Digitalisering och välfärdsteknik är viktiga verktyg för att underlätta vardagen för både personal och

de äldre. Med ny teknik kan kommunikation, arbetsflöden och vårdkvalitet förbättras, vilket leder till

ännu bättre stöd och omsorg.

Insatser mot ensamhet och skydd mot våld i nära relationer, samt förebyggande åtgärder för barn och

unga i riskzoner, är prioriterade. Dessa är avgörande för att skapa ett tryggt och inkluderande samhälle

där alla, oavsett ålder eller livssituation, känner sig sedda och värdefulla.

Barn och skola

Skolan är ett område där Gislaveds kommun måste vara beredd att förbättra verksamheten. Andelen

behöriga lärare ska ökas. Metoder och verktyg för att avsevärt förbättra elevernas resultat ska

användas.

Små förskolor ska prioriteras.

De lärare som vill vidareutbilda sig ska stimuleras.

Föräldrarnas åsikter om skolan ska fångas in och tas hänsyn till.

Landsbygdsskolorna ska finnas kvar under förutsättning att underlag finns. Det är angeläget att ha

kvar de små skolorna på landsbygden eftersom det är positivt för inflytande till kommunen.

Centrum för livslångt lärande (CLL, tidigare benämnt vuxenutbildning) är viktigt. CLL ska

organisatoriskt ligga under utbildningsnämnden för att kunna hanteras på ett professionellt sätt som

klarar sådana mål. CLL måste vara aktivare, knyta an till näringslivets behov.

Musikskolan i Gislaved är känd för att hålla hög kvalitet och har därmed varit en bidragande orsak till

att barnfamiljer valt att flytta till kommunen. Nu ser vi en risk att musikskolverksamheten försämras.

Musikskolan måste därför åter organiseras under utbildningsnämnden för att inte tappa ytterligare i

kvalitet och attraktionskraft.