Sammanfattning – hur bör Gislaveds kommun utvecklas

Vi är en stor landsbygdskommun med ett levande jord- och skogsbruk, 8 små/medelstora
självständiga tätorter och stora avstånd.

Folket i bygden är frihetstänkande smålänningar, ansvarsfulla, lösningsinriktade och självständiga.
Arbetar och gör rätt för sig. Har hög etik och moral. De kräver därför en kommunal service med hög
kvalitet, smidighet och ordning och reda.

Vi har ett mångsidigt näringsliv med stark entreprenörsanda. Företagen är innovativa och efterfrågar
en stark kommunal näringslivspolitik med smidighet, effektivitet och god service.

Hela kommunen skall leva och utvecklas positivt och alla har rätt till en god kommunal service.

Dessa förutsättningar skall de folkvalda kommunpolitikerna i den skattefinansierade kommunen
lyssna på, rätta sig efter, respektera, stödja, stärka upp och bygga på.

Det krävs en politik som kännetecknas av:

• Decentralisering istället för centralisering.
• Småskalighet istället för stordrift.
• Verksamhetsenheter med självständigt arbetande medarbetare istället för en hierarkisk
  organisation med många styrande chefsnivåer och byråkrater.
• Sparsamhet och noggrannhet med kommuninnevånarnas tillgångar och skattemedel.
• En ekonomisk politik med god kontroll. Kostnadseffektivitet.
• Kommunen skall vara lösningsinriktad och innova􀆟v som innevånarna och näringslivet i övrigt
  är i kommunen.
• Affärsmässighet skall råda.
• God planering, kortsiktigt och långsiktigt.
• Kommunen ska underhålla och sköta kommuninvånarnas tillgångar. Vi skall lämna efter oss en
  väl skött och utvecklad kommun till kommande generationer.
• Invånarna skall fullt ut kunna lita på och känna sig trygga i att de får en god kommunal service
  när de behöver det. Får en bra barnomsorg samt skola, vård och omsorg av hög kvalitet på
  sina hemorter.
  
  

  Och nedan finner du lite mer detaljerat Medborgarpartiets syn på hur Gislaveds kommun bör
  utvecklas.

Decentralisering

Medborgarpartiet driver en decentralistisk politik där alla invånare i kommunen ska känna att man
har kort avstånd till kommunala funktioner och myndigheter.

Skolor ska finnas på de orter där de finns idag under förutsättning att underlaget finns.

Bibliotek ska finnas, helst nära skolan. Här, eller i anslutning till träffpunkt/äldreboende, bör en del
kommunal information och service kunna vara tillgänglig.

Gislaveds kommun ska ha väl fungerande vård och omsorg i alla våra åtta tätorter med omnejd.
Särskilda boenden ska även i framtiden finnas på de orter där de finns idag, inklusive Lugnet i Broaryd.

Hemtjänst ska hanteras från, och vara en del av, serviceboendendeverksamheten. Detta ger högre
effektivitet, färre mil på vägen och högre flexibilitet genom att fler kan stötta vid behov.

Vi ska eftersträva servicebostäder, trygghetslägenheter och LSS-boende i nära anslutning till det
särskilda boendet. Det är viktigt att kunna finnas kvar på orten där familjen och vännerna finns.

Demokrati

Förbättring av medborgarnas inflytande måste åstadkommas.

Den representativa demokratin måste fungera. Beredningar, förslag och beslut i nämnder och

styrelser, som ej är av sekretessbelagd natur (tex individrelaterat), måste enkelt finnas tillgängliga för

kommuninvånarna. Denna dokumentation ska vara av god kvalitet, enkel att förstå. Förtydliganden

och fördjupningar ska man enkelt kunna ta del av.

Kommuninvånarna ska kunna påverka utvecklingen, tex kunna lägga medborgarförslag i

kommunfullmäktige och delta i e-petitioner. Allmänhetens frågestund i fullmäktige bör införas.

Dessutom bör lite större förslag som påverkar våra invånare (boende, elever, lärare, brukare,

personal, mfl) publiceras i god tid innan beslut ska tas. Publicering kan ske i kommuntidningen, på

hemsidan, på Facebook, eller liknande. Förslagen bör tas upp i Medborgarrådet.

Vi bör utveckla och vidareutveckla råd. Ungdomsråd, pensionärsråd, medborgarråd, med flera.

Näringsliv

Vi ska underlätta näringslivets förädling och vidareutveckling.

Innovation och entreprenörsanda genomsyrar näringslivet i Gislaveds kommun. Kommunen ska målmedvetet föra en aktiv näringslivspolitik samt verka för att resurser finns tillgängliga för de nya och/eller växande företagen.

Exempel på detta är specialiserad utbildning som stödjer näringslivet och tillgång till mark för företagsetableringar. Kommunstyrelsen måste själv eller tillsammans med kommunens näringslivsbolag kontinuerligt inhämta önskemål och förväntningar från företagen i Gislaveds kommun.

Andra områden som är angelägna för företagen är bostäder av olika slag, fritid, skola, vård och omsorg. Det måste vara attraktivt att leva och verka i kommunen.

Våra framgångsrika företag vill naturligtvis att de anställda känner stolthet och glädje vilket vi når genom en väl fungerande kommunal verksamhet i ett demokratiskt klimat.

Vi ser det som positivt att näringslivet på sikt blir majoritetsägare i ett fristående näringslivsbolag som därmed blir drivande gentemot kommun, region och stat.

Kommunikationer

Samarbete med länstrafik (närtrafik) ska utvecklas.

Elektrifiering Halmstad-Nässjö – vi som kommun ska ligga på och efterfråga om tågförbindelsen finns kvar och utvecklas (el eller vätgas?)

Ekonomi

Budgetprocessen

Budgetprocessen i Gislaveds kommun behöver förbättras avsevärt enligt Medborgarpartiet.

De identifierade behoven i nämnderna (nämndbudgetförslag) ska vara tydliga och tillräckligt
detaljerade. Konsekvenser av att inte kunna ta med angelägna behov i nämndbudget och därmed
inte kunna genomföra aktiviteterna ska tydliggöras.

De olika förslagen på nämndbudgetar ska, efter diskussioner och förhandlingar, sammanställas till en
total budget för hela kommunen. Redovisning ska ske till fullmäktige av de kostnadsposter som,
trots att nämnden ansåg det angeläget, har gallrats bort eller ändrats och därmed inte kommer att
genomföras. Och konsekvenserna av att inte följa nämndens behov ska tydligt ha beskrivits så att
kommunfullmäktige får en god bild av kommunens kommande utveckling.

Budgetsiffrorna som fastställs vid planering/budgetering ska vara tydligt beskrivna och
uppföljningsbara. Uppföljning ska vara obligatorisk i delårsbokslut/årsbokslut.
Uppdragsmålen som fastställs vid planering/budgetering ska vara tydliga och uppföljningsbara via
fastställda kvalitetsindikatorer. Uppföljning ska vara obligatorisk och visa hur stor del av uppdraget
som återstår att färdigställa.

Uppföljning av budget mot utfall ska göras i kommunstyrelsen (KS) flera gånger per år. Om stora
avvikelser mot budget förekommer ska detta redovisas och hanteras på varje KS-möte. Driftbudget
och investeringsbudget redovisas separat.

Ekonomisk redovisning

Redovisningsregler som används av kommunen är viktiga. Dessa måste ändras så att en betydligt
högre detaljeringsgrad redovisas. Automatisk överföring av redovisningsdata från försystem måste
etableras i ökad utsträckning. Detta är nödvändigt för att kunna sätta mål och följa upp dessa på
projekt-, process- och kostnadsställenivå plus flera dimensioner vid behov. Dessutom är detta en
förutsättning för att, med minimal manuell handpåläggning, kunna fylla ett centralt datalager med
korrekt och relevant information. Tjänstemän, politiker och kommuninvånare ska enkelt kunna ta
del av hur kommunens medel fördelas på olika projekt/processer/verksamheter.

Idag är kapabiliteten oacceptabelt låg gällande såväl projektredovisning som övrig ekonomisk
redovisning.

Investeringar

Vi ska sträva efter medfinansiering vid större investeringar.

Varje investering ska beskrivas. Investeringsprojekten ska ha en tydlig planering samt regelverk för
uppföljning. Samma redovisning ska gälla avgiftsfinansierade investeringar.

Rutiner

De administrativa processerna måste effektiviseras/automatiseras i så hög utsträckning som möjligt.
Inventering av befintliga funktioner/processer ska genomföras. Verksamheternas processer ska
granskas. Lagstyrda funktioner/verksamheter måste klaras av. Övriga verksamheter ska ifrågasättas.

Samarbete med andra kommuner ska etableras för utveckling av effektivare rutiner där detta är
möjligt och lämpligt. T.e.x inom IT-utveckling. Intensifierad effektivisering/automatisering av
processer via IT är nödvändig för att en stor arbetsvolym ska kunna klaras av med minskade
personella resurser.

Kunskapen i verksamheternas utförarled måste tas till vara. Processutvecklingen som påverkar
verksamheterna måste vara förankrad inom respektive verksamhet. En plattare organisation med
ökat ansvar och ökade befogenheter hos arbetslagen ska eftersträvas. Med detta förfaringssätt
kommer effektiviteten att öka samtidigt som arbetsmiljön förbättras. Sjukfrånvaron minskar och
rekryteringen av kompetent personal underlättas. Antalet centralt placerade administratörer och
mellanchefer ska successivt minskas. Denna utveckling måste dock ske i etapper.

Funktioner som central städning, centralt vaktmästeri, och dylikt ska minimeras eftersom de olika
verksamheterna själva ska hantera detta till stor del.

Kostnaden för organisationsförändringen kommer under en övergångsperiod, tills den centrala
administrationen bantats och effektiviserats med hjälp av IT och förbättrade processer, att medföra
en puckelkostnad för kommunen.

Förändringsarbetet bör börja i vissa utvalda förvaltningar. Förändringarna måste få ta tid. Nämnden
måste vara involverad i detta arbete. Personer med god kunskap om verksamhetsområdet och som
samtidigt står högt i kurs hos medarbetarna måste ha en aktiv roll i processutvecklingen. Behov
analyseras. Riskanalyser genomförs. Det är viktigt att all processutveckling är noga genomtänkt.

Köp/sälj mellan olika verksamheter kommer till stor del att försvinna (exempelvis vaktmästaren
sätter i lampor, skottar snö, fixar småreparationer, med mera).

Samarbete med andra kommuner

Samarbete gällande IT (hemsida, ERP, HR, AI-lösningar, verksamhetsstyrning, administrativa
processer, mm), kvalitet, hållbarhet samt redovisning/budgetering är viktigt. Det är inte bara
angeläget, utan näst intill nödvändigt, att söka nära samarbete med andra kommuner. Här är inte
den geografiska närheten lika viktig. Det gäller att hitta en minsta gemensam nämnare för de olika
kommunernas verksamhet, vilket inte bör vara alltför svårt eftersom en stor del av verksamheterna
är likartade. Samarbete på dessa områden är nödvändigt för att kunna uppnå en god kvalitet i
verksamheterna samt angelägen verksamhetsutveckling, samtidigt som kostnaderna sänks för
kommunerna genom en minskning av personalkostnader för att klara de administrativa uppgifterna.

Samarbete som kräver geografisk närhet eftersträvas inom GGVV och närliggande kommuner i
Småland, Halland, Kronoberg och Västergötland. Exempel på samarbete som bör intensifieras inom
området är gemensamma HVB-hem och specialisering inom utbildning (verktygsmakare,
vårdpersonal, mm). En rättvis fördelning inom området eftersträvas.

Samhällsutveckling

Användande av IT-baserade verktyg måste öka avsevärt. Projektplanering/projektbudgetering med
uppföljning och väl genomtänkta processer ska vara styrande för verksamheten.
Samordningsplanering mellan projekten ska användas för att undvika dubbelarbete (kan underlättas
med IT-lösningar). Tidredovisning och bokföring av övriga kostnader mot projekt måste etableras för
att en trovärdig budgetuppföljning ska kunna verkställas. Observera att tidsredovisningen ska vara
snabb och enkel att hantera vilket numera möjliggörs via moderna IT-lösningar och
automatgenerering från andra system. Samarbete med andra kommuner är viktigt för att klara
detta.

Boende på attraktiva platser är viktigt. Det ska vara lätt att starta ett bygge.
IT/AI/verksamhetsstyrning underlättar.

Måltidsverksamheten ska vara decentraliserad (tillagningskök på de enheter där de finns idag).
Ansvaret för verksamheten ska inte ligga under samhällsbyggnad. Tillagning som servar
äldreomsorgen och hemtjänsten ska utföras lokalt. Detta innebär återgång till tidigare fungerande
måltidsverksamhet i kök på de olika orterna i kommunen. Detta ger en för kommunen såväl
kvalitetshöjande som kostnadseffektivare måltidshantering.

Kommunen ska öka underhållet av fastigheter, vägar (inklusive broar) och V/A vilket minskar
framtida underhållskostnader. En del av dessa projekt bör kunna hanteras som investeringar.
Underhållsplaner tas fram. Planer måste skapas och genomföras. Även här är det viktigt att betona
att säkra och trygga projekthanteringsrutiner måste införas. Successivt ska underhållsskulden
minska.

Kommunen bör i första hand använda egna lokaler för kommunal verksamhet.

Kultur: Skolbiblioteken ska om möjligt även fungera som ”ortens bibliotek”. Leveransen av service på
biblioteken och bokbussen utökas med enklare ”IT-stöd”.

Friluftsliv: Publikhall ska byggas i eller i närheten av Anderstorp. Simhallen i Gislaved renoveras samt
byggs till. Delfinansiering från näringslivet ska eftersträvas.

Ungdomsverksamhet: Föreningsbidrag ska fortsättningsvis betalas ut.

Föreningsliv: Vi ska värna bidrag till föreningslivet. Pensionärsorganisationer och seriös
kursverksamhet (ABF, Vuxenskolan, med fler) ska få bidrag till lokalhyra.

Vård och omsorg

Äldreomsorgen ska förbättras för att möta framtidens behov genom att utveckla en strategi som

skapar trygga och värdiga miljöer för äldre. Målet är att alla äldre ska få den omsorg de förtjänar,

oavsett var i kommunen de bor. Strategin fokuserar på att stödja både vårdpersonal och anhöriga,

som gör ovärderliga insatser i att ta hand om sina nära. Rådgivning, utbildning och avlastning ska

erbjudas för att alla som arbetar inom vården, både professionellt och som närstående, får rätt stöd

och verktyg för att orka och utvecklas.

Personcentrerad vård och delaktighet är centralt. Det innebär att varje individ med komplexa

vårdbehov ska få skräddarsydd och koordinerad vård, och att deras rätt att delta i beslut om sin

egen vård respekteras fullt ut. Nära vård ska utvecklas för att säkerställa att alla får den sjukvård de

behöver, även när det gäller specialiserad eller palliativ vård.

Närstående har en nyckelroll och ska involveras i planeringen av vården. För äldre par som vill bo

tillsammans även på äldreboenden ska möjligheterna till parboende utökas, särskilt i norra delen av

kommunen. Dessutom ska fler som känner oro över att bo ensamma få möjlighet till en plats på ett

äldreboende, samtidigt som anhöriga erbjuds mer stöd och vägledning.

En bättre arbetsmiljö för vårdpersonalen är avgörande för att kunna erbjuda högkvalitativ omsorg.

Genom att skapa en plattare organisation, där personalen får större inflytande, kan sjukskrivningarna

minskas och rekryteringen av nya medarbetare underlättas. Medarbetarnära ledarskap och flexibla

arbetsmetoder kommer att bidra till att vårdpersonalen trivs och utvecklas i sitt arbete. Satsningar på

kontinuerlig utbildning och kompetensutveckling för all personal är nödvändigt för att möta

framtidens utmaningar.

Decentralisering av vård och omsorg är viktigt för att bättre anpassa dem efter lokala behov. Det

innebär att äldreboenden, dagverksamhet och måltidsservice ska utvecklas för att passa de äldre som

bor i olika delar av kommunen. Fler träffpunkter och aktiviteter för äldre ska främjas för att öka

livskvaliteten. Genom att integrera hemtjänst med äldreboenden kan en mer sammanhållen och

effektiv omsorg skapas.

Mat till boende på serviceboendet, hemtjänstmottagarna, besökande till träffpunkt och boende i

servicelägenheterna i närheten av serviceboendet tillagas på serviceboendet.

Digitalisering och välfärdsteknik är viktiga verktyg för att underlätta vardagen för både personal och

de äldre. Med ny teknik kan kommunikation, arbetsflöden och vårdkvalitet förbättras, vilket leder till

ännu bättre stöd och omsorg.

Insatser mot ensamhet och skydd mot våld i nära relationer, samt förebyggande åtgärder för barn och

unga i riskzoner, är prioriterade. Dessa är avgörande för att skapa ett tryggt och inkluderande samhälle

där alla, oavsett ålder eller livssituation, känner sig sedda och värdefulla.

Barn och skola

Skolan är ett område där Gislaveds kommun måste vara beredd att förbättra verksamheten. Andelen

behöriga lärare ska ökas. Metoder och verktyg för att avsevärt förbättra elevernas resultat ska

användas.

Små förskolor ska prioriteras.

De lärare som vill vidareutbilda sig ska stimuleras.

Föräldrarnas åsikter om skolan ska fångas in och tas hänsyn till.

Landsbygdsskolorna ska finnas kvar under förutsättning att underlag finns. Det är angeläget att ha

kvar de små skolorna på landsbygden eftersom det är positivt för inflytande till kommunen.

Centrum för livslångt lärande (CLL, tidigare benämnt vuxenutbildning) är viktigt. CLL ska

organisatoriskt ligga under utbildningsnämnden för att kunna hanteras på ett professionellt sätt som

klarar sådana mål. CLL måste vara aktivare, knyta an till näringslivets behov.

Musikskolan i Gislaved är känd för att hålla hög kvalitet och har därmed varit en bidragande orsak till

att barnfamiljer valt att flytta till kommunen. Nu ser vi en risk att musikskolverksamheten försämras.

Musikskolan måste därför åter organiseras under utbildningsnämnden för att inte tappa ytterligare i

kvalitet och attraktionskraft.